Hur är då min hjärna ihopsatt kan man undra?
Eller är det så att jag tänker tankar jag inte vet om?
Jag har verkligen inte tänkt mig att Millemu skulle bli sjuk
och skickad till de evigt gröna ängarna.
Jag har tänkt att vi skulle bli gamla tillsammans och att hon
skulle tagga ner och bli den duktiga vackra dressyrhästen jag vet
fanns därinne någonstans.
Jag har inte tänkt mig att Mumlan ska bocka och hoppa
och vara stöddig varje gång jag rider.
Hon ska ju bli den bästa hästen jag haft, har jag tänkt.
Lika säker att rida ut på som sin mor, det tänker jag.
Jag har inte tänkt att Hjälten ska ha ont i ryggen.
Han och jag ska tävla dressyr i vår har jag tänkt.
Det kommer att bli rosetter, det tänker jag.
Med en häst borta, en häst justerad och en som är allmänt stöddig,
hur har jag tänkt?
Hur gör jag för att tänka så att det blir som jag tänkt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar