I leran frodas våren

Eller kanske på våren frodas leran. Det är vilket som.
Vårbruket tar nu fart, med hacka, spade och sopkvast
attackeras hagarna för att få vattnet att försvinna ner i dikena.
Och det är stövlar på!

Mumlan tycker det är bra att det kommer fram jord och
grus, hon får bättre grepp med hovarna när hon ska skrapa,
studsa, sparka bakut och allmänt bara rasta av sig.
Mu och Bayern har upptäckt att det precis utanför hagen
har börjat komma mikroskopiska antydningar till gräs.
Med huvudet under nedersta slanan dammsuger de
snålt det lilla som finns. Jag tror de får i sig mer jord
än gräs och rötter förstås.

Över ängarna svävar Spoven och drillar så mycket de
bara orkar. De har inte mycket annat att göra just, det finns ju
inget gräs framme som de kan bygga bo i.
Några som också står för ett annat säkert vårtecken är pensionärerna
som skottar ut snön på tomten för att få fram gräset.
Undrar om de som Spoven ska bygga bo sen?
Värst är de som kör ut snön med hjälp av snöslungan.
Snöslungan som snart ersätts av gräsklippar muller.

Igår kväll när vi var ute och red uppmärksammades
en MYGGA! Iiiiiiiiiiiiiiih, detta kommer varje vår som
en obehaglig påminnelse om att vi bor i myggrike.
Dock tröstar jag mig med att fåglarna ju har mat
i alla fall.